Publicerad den 08 Feb 2023
Lisbeth Brevig är verksam i Civilförsvarsförbundet i Sörmland, där hon är totalförsvarsinformatör, och ansvarig för att
kommunerna upprättar frivilliga resursgrupper, som samarbetar över kommungränserna.
Lisbeth är norsk, gift med en svensk ungrare, sålunda är familjen både EU- och NATO-medlem.
 
Lisbeth började sitt föredrag med att beklaga hur vi för 30 år sedan i den stora svenska ”världsfreden” la ner vårt civilförsvar, vilket inget av våra grannländer gjort, eftersom
de vet att kriser kan uppstå. Nu får vi börja från början och bygga upp ett sådant försvar igen.
 
Sålunda har skapats sex civilförsvarsområden i landet som sammanfaller med länsstyrelserna. I vårt område, det mellersta, ingår också Uppsala, Västmanlands, Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Örebro län, med Örebro Länsstyrelse som ansvarig.
Ekonomiska medel har avsatts för dessa områden, bl.a. för att upprätta staber. Kommunerna har också visst ansvar, och detta regleras i en ”Lag om extraordinära händelser”. Kommunstyrelserna blir då krisnämnder och kan styra ekonomi och personalresurser i samarbete med andra kommuner. Varje kommun ska ha en säkerhetsskyddschef och en beredskapssamordnare. I varje kommun finns också ett antal trygghetspunkter som kan utnyttjas i en kris. Information om dessa kan fås på kommunens hemsida eller i den information som sänts ut till alla hushåll nyligen.

Men var och en av oss har också ett stort ansvar. Och i en krissituation krävs att vi hjälps åt och ställer upp för varandra. Lisbeth föreslog en del förberedelser vi alla kan, och bör, göra – i fall att...: Ha ett litet förråd av mat och vatten för ett par, tre veckor och möjlighet att laga maten; se till att ha mediciner, en radio som fungerar utan ström eller batterier, ficklampor. Tänk på alternativ till toaletten som inte kan användas utan vatten. Och framför allt – samarbeta med grannar, vänner och bekanta.