Publicerad den 28 Feb 2023
Conny Edlund, överstelöjtnant vid Arméstaben, höll ett aktuellt föredrag om svenskt och finskt Nato-medlemskap.
Conny arbetar huvudsakligen med underrättelsetjänst och är stationerad i Enköping. Hans föredrag, ganska naturligt, hade anknytning till den ryska invasionen i Ukraina, och Sveriges och Finlands planer på NATO-medlemskap.
Conny började med att definiera några begrepp, som ex. säkerhetspolitik: – kan sammanfattas som alla åtgärder som ett land vidtar för att tillvarata och skydda sina vitala nationella intressen, och som syftar till att säkra en stats fortbestånd vid ett hot.
Vad är då ”hot” i militära termer? Det är en kombination av Kapacitet, Tillfälle och Intention. Kapaciteten kan ofta finnas, t.ex. i form av en armé, men utan de andra parametrarna utgör den ingen fara eller hot.
Är vi då utsatta för ett hot från Ryssland? Ja definitivt, menar Conny, men inte på kort sikt, då alla deras insatser för närvarande är inriktade mot Ukraina. Någon har sagt att ”Krig är blott en fortsättning på politiken men med andra medel”. Kanske något att tänka på i sammanhanget.
Vad innebär då ett Natomedlemskap för Sverige?
Conny verkade övertygad om attSverige kommer att bli invald förr eller senare; den förhalning vi nu ser är bara politik - turkisk inrikespolitik. Men vi måste vara beredda på att vår situation och vårt förhållande till omvärlden kommer att förändras. Det kommer att påverka vår handel och vår ekonomi. Och vi måste inse att vi nu inte är neutrala längre. Våra politiker kommer att behöva tänka större då de uttalar sig – de pratar då inte bara för svenskar, utan för majoriteten av européer.

Hur blir situationen om Finland går med i Nato utan Sverige? Det kan mycket väl ske och bör innebära en förbättring av också vårt säkerhetsläge.
Det är ju Turkiet som är stötestenen för vår del, och Turkiet har många inrikespolitiska problem som påverkar utvecklingen också för oss. Förhållandet till Kurdistan, som egentligen inte existerar formellt, men som inte kan bortses från. Andra inrikes problem Turkiet har är en instabil regim med ett flertal kuppförsök på senare tid; en skyhög inflation och hög arbetslöshet. Hanteringen av den tragiska jordbävningen nyligen har inte stärkt presidentens ställning, och snart har man val om det inte skjuts upp. Dessutom har man en gammal konflikt med Grekland i det delade Cypern.

Conny nämnde också den svenska krisberedskapen, eller bristen på den, då den ju monterades ned under sena 90-talet och början av 00-talet, som t.ex. Räddningsverket. Den har nu långsamt börjat byggas upp igen, och i och med annekteringen av Krim 2014 har man gjort en hel del förberedelser och utredningar som kommer att vara till gagn för en upprustning igen.
 
Några frågor och svar
  • Löper vi större eller mindre risk att inblandas i konflikt som medlem i Nato än som alliansfri? Helt klart mindre, enligt Conny. Vi står klart starkare i en allians.
  • Hur skulle Nato, och Europa, påverkas om USA lämnar alliansen? Conny tror inte detta vill ske, då den militära ledningen i USA väger tyngre än den civila i det avseendet. Och USA och Europa behöver varandra.
  • Hur stor roll i den ryska strategin spelar Natos ”brutna löfte” att inte inkludera Östeuropa och Baltikum? Detta har en central roll, menar Conny.
  • Om Finland blir medlem före Sverige, kommer då Finland att ställa krav på Sverige för att ratificera oss? Kanske, men svårt att svara på.
  • Ökar koranbränningarna vår utsatthet? Inte strategiskt, men kanske som terrormål.
Kjell nämnde att det ändå finns vissa fördelar med neutralitet och alliansfrihet. Han nämnde som exempel Korea, där svenska medlare ännu i dag fungerar som kontakt mellan nord och syd. Och Sverige har haft, genom exempelvis FN, många värdefulla roller som medlare i konfliktsituationer runt om i världen.