Kvällens inbokade föredragshållare hade tyvärr insjuknat, men Anders Knutas ställde beredvilligt upp och gav en initierad presentation av GNSS, Global Navigational Satellite System, som vi brukar kalla GPS, Global Positioning System.GPS är det ursprungliga av ytterligare tre liknande system som nu utvecklats: Gallileo – europeiskt; Glonass – ryskt; och Beidou – kinesiskt.
GPS började utvecklas 1973 av den amerikanska militären, som fortfarande äger systemet, men blev inte operativt förrän 1995. Principen med samtliga är att en mottagare – en navigator i exempelvis en båt, bil, flyg eller telefon, tar emot signaler från ett antal satelliter och skärningspunkten av alla dessa signaler anger positionen som longitud, latitud och höjd över en teoretisk, genomsnittlig landyta. Tid är också grundläggande, och är oerhört exakt i dessa system.
GPS har 32 satelliter som kretsar på 21 000 km höjd och är så positionerade att minst 12 alltid finns över horisonten var man än befinner sig. Dessutom har de andra
systemen i GNSS ett stort antal sändarsatelliter, och i kombination kan de ge väldigt exakt platsbestämning. Det räcker dock med fyra signaler för att få en tillförlitlig
position för vanligt bruk. I början av GPS-eran var noggrannheten väldigt dålig för civilt bruk, ca 100 m, eftersom ett störningsskydd lagds in av militära skäl. Detta skydd har senare släppts, och i dag ligger man med de olika systemen på ca 3 m under 95% av tiden.
systemen i GNSS ett stort antal sändarsatelliter, och i kombination kan de ge väldigt exakt platsbestämning. Det räcker dock med fyra signaler för att få en tillförlitlig
position för vanligt bruk. I början av GPS-eran var noggrannheten väldigt dålig för civilt bruk, ca 100 m, eftersom ett störningsskydd lagds in av militära skäl. Detta skydd har senare släppts, och i dag ligger man med de olika systemen på ca 3 m under 95% av tiden.
Vem har då nytta av allt detta? Mest vägtrafiken och platsbaserade tjänster, som vardera är till närmare 50% beroende av GNSS, men även t.ex. lantmäteriet och jordbruket. Transportsystem som flyg och sjöfart använder sig dock övervägande av andra system.
Hur beroende är vi av GNSS? På grund av den tidssignal som finns inbakad kommer väldigt mycket i vår vardag att påverkas, som mobiltelefoni, datorsystem,
synkroniserade processer, infrastruktur, produktivitet i jord- och skogsbruk, kvalitet på elektroniska kartor och sjökort. Men, sa Anders, som ju själv är lots, vi kommer att
kunna fortsätta lotsa båtar utan problem!
Anders avslutade med en varning att vi kanske behöver uppdatera våra gamla kunskaper om vanliga kartor och kompasser, och vara beredda på att störningar sker och kommer att ske.