Publicerad den 10 Nov 2023
Mattis Karlsson, Universitetslektor vid Linköpings Universitet, talade om sin avhandling. ”From Fossil to Fact – The Denisova Discovery as Scince in Action.

Denisovagrottan, Altajbergen i södra Sibirien är en permanent utgrävningsplats sedan 1980-talet. Där hittar man år 2008 en liten benbit – stor som en fingernagel – som man inte riktigt vet vad det är. Man bedömer att två laboratorier i världen har resurser för att ta reda på vad det är man har hittat. Man delar benbiten i två delar och skickar den ena till Max Plank Laboratoriet i Leipzig och den andra delen till Berkeley University. Vid Max Plank laboratoriet finns Svante Pääbo och ett forskarteam runt honom. Pääbo, som är genetiker, har forskat runt mänskligt DNA sedan länge och ¨knäckte¨ redan 2007 Neanderthalkoden. Teamet mal ner benbiten till ett pulver och börjar att DNA forska på detta pulver. Det visar sig att man får fram så mycket information att man inte själva tror att det kan vara riktigt. Man visar resultatet för Pääbo som gör bedömningen att detta inte kan vara fel utan att det är en riktig upptäckt. Den DNA-serie som man har fått fram innebär att man har upptäckt Denisovamänniskan. Det är inte en Homo Sapiens och inte en Neanderthalare utan en föregångare som levde för mellan 1 miljon och 40 000 år sedan. Pääbo tilldelas, som bekant, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022 för denna upptäckt.
I och med upptäckten är nu Denisovamänniskan en vetenskap, om än inte för alla, som måste spridas genom:
 Nyheter
 Populärvetenskap
 Wikipedia
 Encyklopier
 Kurslitteratur och
 Museer
Dessutom ska upptäckten passa in i vår kultur. Hur berättas om Denisova, en liten benbit som ledde till en stor upptäckt, vilken förändrar historien, nutiden, oss och vår relation till andra? Vad gör vi med upptäckten och vilka konsekvenser har den för oss idag?

Mattis Karlssons avhandling följer Denisovamänniskans upptäckt och tillblivelse från fossil till faktum. Den beskriver:
 Hur upptäckten gjordes
 Hur upptäckten gjordes till kunskap och
 På vilket sätt media och Wikipedia samverkade för att göra Denisovamänniskan känd.
 
Kuriosa
Berkeley University, som alltså fick den andra halvan av benbiten, men som inte gjorde någonting av detta ”erkände” 2016 att man slarvat bort benbiten som troligen hade försvunnit i postgången.
Man har, senare, hittat t.ex. kindben och tänder som har bekräftat den ursprungliga upptäckten i Sibirien. Dessa upptäckter har gjorts i Asien, företrädesvis i Kina, vilket i sin tur riskerar att leda till politiska konsekvenser.